Då & Nu.
Första uppdraget sedan Nina tog över Inspiration och Kreativitet, hon gav oss ett Då & Nu tema. Jag tolkar och tänker mig det så här:
Då-bilden till vänster ser ni jag och min flickvän på Apelvikens strand en gång i början på det pastelliga åttiotalet. Det är sommar och solnedgång och vi har samlats ett gäng för att ha det lite skoj. Kameran är en tung systemkamera, och bilden är lite suddig för att det fanns givetvis ingen autofokus och ingen zonmätning av ljuset, och var man själv lite suddig och luddig så blev korten det också. Men ändå blir känslan den rätta trots en ganska medioker bild med sned horisont och allt lite ur fokus.
Då hade du max 36 bilder, du var noga med att inte slösa en rulle. Det blev en bild kanske två, det fick räcka på samma motiv. En diarulle med framkallning kostade kanske 100 kronor då.
Nu-bilden är också tagen i Apelviken det har gått minst 25 år och samma par ler mot kameran, men nu är det autofokus och ansiktsigenkänning och flerzonsljusmätning och kameran är liten som en tändsticksask och vi är inte suddiga varken på det ena eller andra sättet.
Nu har du obegränsat med antal bilder du kan slösa med, ett 2 gb minne ger runt en 800 bilder. Samma motiv kan nu få ett 10-tal bilder eller tills man blir nöjd.
NU-bilden blir oftast skarp och rätt exponerad, men blir det som mycket bättre känslomässigt… tveksamt.
Jag vill inte ge sken av att någon av bilderna är bra, inte ens godkända, utan de är rena snapshots. Men jag anser att det viktiga är kanske inte teknik och det tekniskt perfekta, det viktiga är känslan och att man lyckas förmedla det.
Sedan kan man se Då & Nu bilderna på annat sätt:
Då, mer hår – Nu, lite hår. Då, få kilon – Nu, mer kilon. Då, bra syn – Nu, sämre syn och det bästa Då, kärlek – Nu, mer kärlek.
Inressant att se och läsa. Jag gillar bäst då-bilden. Den har mer kännsla och mer charm, oskärpa, sned horisont och andra teknikaliteter gör inte så mycket.
Bra tolkat!
Var själv inne på att visa skillnaderna på en själv, men har så dåligt med bilder på mig själv…
Det är, tycker jag alltid roligt att titta på gamla bilder. Jag som nybörjare med kamera har inte stor kompetens att bedöma bilder. Jag tycker ändå att då-bilden är charmig på något sätt. Kanske för att ni ser ut att ha kul den gången fotot togs. Nu-bilden ser klar och fin ut i mina ögon, och ni ser mycket bra ut trots åren som gått mellan bilderna. Det glädjer mig att kärleken är ännu finare nu än då.
Det var kul att se er och kul att läsa om ett par som funnit och stannat hos varandra. Att bilderna kanske inte är perfekta har inget med saken att göra. De, tillsammans med din text förmedlar värme och glädje. Sådant kan man inte få för mycket av. Jag önskar er minst lika många år till tillsammans.
Fokus är inte alltid det viktigaste i ett foto, utan känslan i det gör fotot mycket mer levande. Inget fel på de nya kamerorna, men det finns inget som går upp mot när allt inte är perfekt
Vad roligt att se din tolkning och läsa dina tankar! Håller med om det du skriver, mycket har förändrats i och med digitalkameran, det där med att man kan ta hur många bilder som helst tills man är nöjd. Därför har väl kanske de ”gamla” bilderna en extra charm, just för att de inte är så perfekta men ofta visar en tydlig känsla.
Jo då, så rätt som det är sagt!!! Jag tycker också att ”då-bilden är charmig. Undrar om vissa saker var bättre förr
En annorlunda och mycket bra tolkning
Gillar din tolkning skarpt! Det bästa måste vara mer kärlek med åren……Grattis till er!!!!!
När det gäller bilder, är inte det perfekta det bästa och ska inte vara målet.
Utan känslan måste alltid vara närvarande…… i ord och/eller bilder!
Ha det gott
Gillar din tolkning!
En mycket bra tolkning utifrån två aspekter; kärleken och utvecklingen inom fotografin.
Jag tycker att ditt dåporträtt förmedlar en betydligt varmare känsla och det händer något i bilden. Nu verkar ni bara ställa upp på ett foto, allvarligt så tycker inte jag att det är speciellt kul. I alla fall inte i jämförelse med ditt gamla.
Jag som skrev att dett inte var bättre förr, men känslor kan vi inte få fram genom bättre kameror. Kanske var det det där innanför västen som gjorde att fotot blev så bra =) Jag gillar din tolkning för den är sann men har du känslan får du självklart bättre bilder med bättre teknik.
/Avsändare Margareta
Kul summering! Och optikern tillägger – nu är dina transitionsglas så mycket bättre än de gamla fotokromatiska som i mörker var rökgula
Tack för kommentarerna!
Kaxi, det är ”clip-on” solglas